Det var rättegång uppe i Norrland och åklagaren kallade sitt första vittne, en äldre farmor, till vittnesbåset.
Åklagaren frågade:
– Fru Andersson, känner ni till mig?
– Ja, jag känner till er, herr åklagare. Jag har känt er sedan ni var en liten pojke. Och ärligt talat, jag är djupt besviken på er. Ni ljuger, ni är otrogen mot er fru och ni förtalar era grannar. Ja, ni är en skam för er familj!
Åklagaren blev ställd, visste inte vad han skulle säga, så han pekade på försvarsadvokaten och frågade:
– Fru Andersson, känner ni till försvarsadvokaten?
– Ja, det gör jag. Jag har känt honom sedan han var liten pojke. Han är lat, bigamist och har alkoholproblem. Dessutom är han en skam för sin familj!
Domaren slog klubban i bordet och kallade till sig båda advokaterna. Med låg röst sa han:
– Om någon av er frågar henne om hon känner mig, så dömmer jag er båda till livstids fängelse!
